Stockholmsjenna

Jag har alltid haft dåligt självförtroende i dressyren. Det är en vid blandning mellan att känna att jag inte kan, att jag är värdelös på det, att det inte går plus att det är svårt. När man har fått för sig att man är dålig på något så kan det ibland vara riktigt svårt att få upp självförtroendet. Det sitter i en som en hackande hackspett som hela tiden säger ”du kan inte” eller  ”det går inte” .

Jag har även en stor rädsla för att rida för en dressyrtränare, vilket istället blivit till en ond cirkel då jag dragit på mig olater i dressyren eftersom jag dagligen bara rider runt själv utan att någon tittar på mig. Under det senaste året har jag verkligen försökt tänka till, och förbättra mig inom dressyren. Det går med småsteg framåt. Eller jag antar att det går framåt då det går bättre för oss på träningar, programridningar, och vänner & bekanta runtomkring säger att jag utvecklats. Men det är såklart en lång väg kvar, inte bara att bli bättre i sadeln, utan även i psyket, att förstå att man blivit bättre. Att man inte längre är kvar på ruta 1.

När jag i lördags red för B-tränaren Svante, så var det ett stort steg för min personliga utveckling. Att jag vågade träna för en ny tränare, att jag stängde ut alla dåliga tankar (även fast jag sa för honom i början på lektionen att jag är jättedålig på dressyr.. så det satt väl i lite..) under lektionens gång och tog fram min envisa sida att ”nu jävlar ska jag lära mig nya grejer!”. Ett stort plus på kanten var att Svante var så lugn & pedagogisk under lektionen och berömde mig för min ridning. Han påpekade snabbt att jag red väldigt mjukt & välplanerat och att det inte alls såg dumt ut. Det fick mig helt klart att känna mig tryggare med vad det är jag gör. För jag tror att det just är det, att det stoppar mig & Hero, för jag inte tror att vi kan. Även fast vi tydligen kan det.

Ett bra exempel var när Svante sa åt oss att gå ut på diagonalen och göra skänkelvikning ut på spåret, varav jag kontrar direkt med ”åh, vi är jättedåliga på det. Det lixom går inte”. Svante gav sig dock inte utan sa ”det tror jag visst att ni kan. vi testar”. Så jag började koncentrera mig, red ut på diagonalen och red en bra skänkelvikning. Så anledningen till varför vi inte ”kunde” göra skänkelvikningar satt enbart i mitt huvud… 

Jag vet dock att jag har brister i min ridning. T.ex att jag tycker det är svårt att sitta ner på Hero i traven och därför börjar spänna mig vilket gör att jag vinklar ut tårna, att jag faller lite framåt ibland då jag inte är tillräckligt stark i magmusklerna, att jag faller fram med ytteraxel (speciellt på böjt spår), att jag måste sträcka på mig istället för att sitta som en hösäck och att jag är väldigt duktig på att titta ner istället för upp & framåt.

Men det är sådant jag måste jobba med. Och därför tänker jag från och med idag, sätta igång med mitt nya projekt ”att bli en bättre ryttare, både i sadeln och i tankarna”.

Jag har redan småbörjat med detta, då jag går på pilates & yoga för att stärka min kropp. Jag har tagit hjälp utav en Personlig tränare som utvecklar träningsprogram till mig för att stärka min kropp och hjälpa mig att få bukt på problem som dyker upp på hästryggen (exempelvis att jag inte är tillräckligt stark i bålen, att jag sitter ”fast” i mina axlar”, får bättre balans etc.). Jag tränar ju hoppning varje vecka, men ska nu försöka ge mig på att verkligen sätta igång och våga rida dressyrträningar också.

Jag funderar även på att skaffa mig en egen ridbåge från Perfect Sit of Sweden (vi har en i ridhuset som man kan låna) för att hjälpa min kropp ytterligare, och jag vet att en sådan ridbåge fungerar bra för mig, speciellt eftersom min PT satte en övning till mig som går ut på samma sätt, bara att jag istället skulle ta ett dressyrspö att sätta bakom ryggen på samma sätt som en ridbåge fungerar.

Så detta kommer ni få följa i år på bloggen, min resa mot att bli en bättre ryttare, både i sadeln och i tankarna! Om ni har några egna idéer, tips & råd eller förslag så är det bara att kommentera här eller maila mig på stockholmsjenna.blogg @ live.se , jag tar såklart emot all hjälp jag kan få för att lyckas!