För någon dag sedan slog det mig att jag är väldigt tacksam för vilket band jag & Hero har.
Det många utav er nog inte vet är att jag har väldigt dålig syn. Jag bär glasögon om jag åker bil och måste se skyltar, om jag ska kolla på tv etc. då jag inte ser saker på långt håll. Många tror därför att när jag inte bär glasögon så har jag på mig linser, vilket jag inte har… Utan jag ser istället extremt dåligt då.
När jag t.ex rider och det kommer någon mot mig på spåret. Ibland ser jag inte om de rider på spåret eller innanför spåret. Därför är det en stor fördel för min del att de jag möter i ridhuset faktiskt följer ridhus-reglerna.
Det är samma sak om jag ska hoppa en bana, om hindrena är en bit ifrån så har jag svårt att bedöma avståndspunkt genom att titta på hindret, jag går enbart på känslan. Likadant att jag ibland inte ser ordentligt när jag hoppar på tävling och tittar mot nästa hinder som kanske ligger en bit bort, utan får ofta då tänka ”hmm, är det en oxer eller var det bara ett räcke?”. Det är också en utav anledningarna till varför jag går banan minst 3 gånger innan tävling. Första gången lär jag mig banan och känner efter med svängar och vägar, andra gången memorerar jag vilket typ utav hinder alla hinder är, och tredje gången kör jag igenom allt tillsammans en sista gång.
Det jag iallafall ville komma fram till är att ni kan ju tänka er hur mycket jag litar på Hero. När vi hoppar ett hinder och jag inte riktigt känner avståndpunkten så litar jag på att han löser det här åt oss på bästa sätt.
Men det är en sak jag märkt av tydligt nu under höst/vinter. När jag sitter upp på Hero utanför stallet och det är mörkt ute så när jag väl börjar rida iväg så ser jag inte vägen framför mig. Det är bara svart. Jag ser typ Heros öron och max 3m framåt. Jag ser dvs. inte om det är bilar som står parkerade ivägen etc.
Men det jag gör, är att jag litar på honom. Jag litar 100% på att han leder mig säkert fram när jag inte ser. Går nästan att jämföras med en blind person och dess ledarhund. För jag känner mig nästan helt blind i mörkret. Jag ser betydligt bättre i dagsljus, i ridhuset eller på sommaren/våren när det är ljusare utomhus. Men under de mörka vinterhalvåret så lägger jag all min tillit hos Hero när vi är utomhus i mörkret…
Foto: Marie Krüger
En av mina inackorderingar ser dåligt på ena ögat och är helt blind på det andra. Hon ser dåligt, även med glasögon. Men hon har en helt fatastisk kontakt med sina hästar. Det är tur att hon ibland påminner mig om att hon ser så dåligt, för jag glömmer det… Man tänker inte på det då hon inte verkar så påverkad. Enda är att hon tycker det är jobbigt att vara i ridhuset om det är många andra där. Hon brukar säga till de andra som är i ridhuset, men i vanlig ordnng finns det ju folk som inte respekterar det utan tycker att hon får se sig för och bära allt ansvar själv..
En fråga då…varför har du inte glasögon jämnt alt linser?
Skönt annars att du känner sån tillit till Hero att han leder dig rätt 🙂
Åh, låter som ett sådan relation strävar efter, stooor respekt till er!:)
– Firar jul
– Lycka!
– SH fortsätter
– On the top
Varför använder du inte linser då? 🙂
Varför använder du inte linser? Låter lite riskabelt att bara hoppas att alla andra kan reglerna.
Regler är regler och de ska följas. Finns anledningar till varför de finns. Dessutom har det aldrig hänt något. Det är ju inte som att jag är nonchalant och sitter och bara rider rakt fram utan jag är väldigt uppmärksam av mig. Har trots allt överlevt det här i 7 år nu då säkert hälften utav gångerna har man fått trängas med 10 andra ekipage samtidigt. Aldrig hänt en olycka.
Mina ögon klarar inte av linser och det är anledningen.