Förra veckan hade vi vår sista Kasparträning. Det var en bra träning, även fast jag och Hero hade lite svårigheter ett tag. Men på slutet fick vi till det och Hero hoppade superfint.
Jag är ledsen över att det var min sista träning för Kaspar. Men samtidigt är jag glad över det här året jag tränat för Kaspar. Vilken utveckling jag och Hero gjort. Och det syns mycket på resultaten på tävlingarna, hur hans gångarter utvecklats och hur jag som ryttare blivit en flitigare och duktigare ryttare, både i tänket och i själva ridningen. Och det måste jag få tacka Kaspar för! Varje Kaspar-träning har varit ett stort nöje, och ännu roligare är det när man antagit utmaningar och går från lektionen med ett leende på läpparna.
Va roligt för er att i utvecklas och det gett så bra resultat. ?
Tråkigt bara att de var sista träningen.