Stockholmsjenna

Det är lätt att känna sig som världens sämsta mamma…

Idag efter att William somnat i sin spjälsäng fixade jag lite i lägenheten. Bytte lakan i mitt sovrum när jag helt plötsligt hör att han gråter. Gick in till hans rum och hittade honom sittande i sin spjälsäng, med benen i var sin springa mellan spjälorna. Han slutade gråta direkt när jag klev in i rummet och tog upp honom. När jag la ner honom i hans säng igen såg jag att det var en mörk fläck på hans tröja. Kollade noggrannare och såg att det var en liten blodfläck.

Tog direkt upp honom igen och tog in honom till mitt sovrum och la honom på sängen. Började kolla igenom hela W efter om han har sår någonstans men hittar inget. Kollade igenom hans mun med. Använde till och med ficklampa och lyste in i munnen på honom men såg inget. Kom inte mer blod heller.

Så himla skumt och man blir frustrerad över att inte veta var blodet kom ifrån.

W fick somna i min säng sen och när han hade somnat gick jag in till hans rum och kollade igenom hela sängen och golvet efter blod, men hittade inget alls där.

Nojig som man är ringde jag sjukvårdsupplysningen och dom lugnade mig med att jag nog inte behöver va orolig eftersom han slutade gråta snabbt och att det inte kom mer blod. Dom trodde även att blodet troligtvis kom ifrån munnen eftersom blodfläcken var på axelns placering på tröjan. Kanske att W bitit sig i tungan eller helt enkelt slagit i något.

Jag frågade även dom ifall man borde söka tandvård imorgon då jag har hört att man alltid ska göra det om barnet slår i munnen. Men det tyckte dom inte behöves om allt är som normalt imorgon, men om han skulle va besvärad eller svullen så skulle jag ringa.

Tycker det är så svårt att veta vad man ska göra när alla säger olika… Men jag gissar på att man får följa sin magkänsla.

Nu hoppas jag att natten går bra och att W inte har ont imorgon. Min lilla prins.

Jag lär ju för övrigt vakna och kolla att han lever och andas typ hundra gånger inatt… Hönsmamma de lux.