Åh vilket underbart ridpass det var nu på kvällen.
Jag fixade i ordning Hero och red ut en sväng på honom. Skrittade mest, men travade även lite. Det var så mysigt. Solnedgång och Hero gick på med friskt tempo. Ett stort plus var även att han var så himla avslappnad men pigg.
Avslutade turen med en vända inne i skogen så att han skulle få lyfta lite på fötterna. Och han gick fortfarande så himla avslappnat, men friska och bestämda steg och öronen framåt. Han var lugn och trivdes ute i skogen. Och det var då det slog mig. Han har utvecklats!
När han kom till mig gick det inte ens att rida ut på honom. Han var livrädd för allt och ville bara hem. Men nu älskar han skogen!
Det gjorde mig verkligen varm i hjärtat utav att sitta där på hans trygga rygg ute i skogen och göra något som för några år sedan var livsfarligt då man aldrig visste vad som skulle ske. Min fina häst
Jag förstår känslan! Min häst har också varit omöjlig att rida ut på förut, iallafall ensam. När jag köpte honom kunde han inte vara ensam i stallet utan att få panik, nu går det hur bra som helst och vi kan rida ut själva och han är så lugn och snäll. Han älskar att ridas ut nu och går vart jag än styr honom. Det är en härlig känsla att vi kommit över det tillsammans och kan nu ha mysiga uteritter utan problem!
Sv: Okej fan va kul! Kanske jag ska skirva en annons jag också då, och se om jag får chansen att jobba med det jag vill! 😀
sv; hehe jag skrattade mig verkligen igenom listan. :PTackar! Min lilla pärla. din hero e med fin :))