Stockholmsjenna

Igår både gick och rörde jag mig som en gammal kärring. Helt handikappad kände jag mig. Så när jag väl skulle hoppa upp på Hero så fick jag först och främst länga lädret 2 hål, sedan fick jag ställa mig på ett bord (!!) för att komma upp. Snacka om att man är stel i låren då.

Skrittade fram väldigt länge och Hero kändes rätt seg. När jag travade fram så var smärtan i låren helt obeskrivlig. Aj satan! Men jag bet ihop och red på.

När vi började passet så vi på bomserierna. Vi skulle komma in i arbetstrav och sedan mellan bomserierna skulle vi korta upp hästarna. Första gången kände jag lite på Hero för att testa av hur mycket jag skulle behöva ta på honom. Tränaren påminde mig om att sträcka lite på mig, och så fort jag gjorde det så fick jag till en bättre ridning och Hero vart väldigt stabil och fin. Det gick riktigt bra för oss över bommarna.

Efter bommarna gick vi på övningen i mitten med 3 travbommar- räcke- bom- oxer-oxer . Första gången vi kom in så hade jag inte Hero riktigt fram för skänkeln och jag tror inte att varken han eller jag var riktigt beredda på vad vi skulle göra. Men vi kom iallafall över allt även fast Hero snällt hoppade allt nästan stillastående. Pluttehäst!  När vi kom på igen så gick det mycket bättre, och det vart bara bättre och bättre. Ett problem vi ofta har i hoppningen är att Hero gärna vill gena av direkt efter hindret, så nu övade vi på att verkligen rida framåt. Tränaren satte två koner efter serien, och första gången så hamnade framdelen mellan konerna men ett bakben utanför, andra gången så kom hela kroppen mellan konerna men han genade av direkt efter, och tredje gången var vi helt raka.

Här någonstans emellan så hade vi först en avramling då ponnyn sprang runt lös i ridhuset. Hero vart lite uppskärrad och nervig och började hoppa och skutta runt. Resterande tiden var han som en tickande bomb. Inte vart det bättre när det sedan började rasa en massa snö från ridhustaket så han började galopperade sidvärts och ha sig. 

Vi avslutade sedan med en serie då vi började med oxer-bom- bom-räcke. Jag tänkte endast på att ha en bra galopp in, sitta rakt och rida in honom till serien. Och allt var bara så klockrent! Till och med tränaren och åskådarna började tjoa och applådera. Bästa (för mig) var att han höll rätt galopp hela vägen (speciellt i höger som är hans svåra varv). Efter det vände vi på smeten och hoppade räcke-bom-bom-oxer och även där var han helt klockren.

Riktigt nöjd var jag med honom! Och träningsvärken i låren? – Jodå, det kändes! Men jag var så koncentrerad på ridningen att jag inte tänkte på det under övningarna.