Jag var inte riktigt förberedd när jag kom in i ridhuset för min start i PnJ. Jag hade inte ens sett banan, varken IRL eller på papper. Som tur var så var Åse i ridhuset och kunde hålla i Hero så att jag hann gå banan engång medans alla andra red fram runt omkring mig. Kan ju även tillägga att det inte alltid är lätt att gå banan när man inte vet vart nästa hinder är. Man vet ju inte om man ska gå höger eller vänster 😉
Framridningen: Hero var väldigt framåt, och jag kände på mig att han var taggad till tusen. Han visste precis vad som gällde. Hoppade inte fram mer än 3 gånger, utan jobbade istället på att lösgöra honom lite.
60 cm: i denna runda kan man säga att man fick bevis redan efter första hindret att Hero var supertaggad. Så taggad att han skuttade och hoppade runt mellan hindrerna när man försökte ta i honom. Men han överraskade helt klart mig med att göra rena byten. Och väldigt fina byten dessutom! Felfri runda vart det
70 cm: Hero taggade till ännu lite. Nu visste han ju dessutom hur banan gick till. Det jag är lite missnöjd över under rundan var att han genade lite mycket och jag fick inte honom att lyssna på mig riktigt. Han svängde lixom direkt efter landningen. Däremot så fick jag till en riktigt bra galopp och han hade så fina språng! Och hans galoppombyten han briljerade med. kärlek till dem! En felfri runda vart det i 70-klassen också
Jag är väldigt nöjd med båda rundorna. Även fast jag var skakig, trött, svag och bakis så skötte sig Hero helt perfekt. Jag blir så glad när Hero blir så lycklig utav att hoppa, och när man märker hur kul han tycker att det var. Nu blir det fokus på lydnad och styrka, så nästa gång får det bli 80cm & 90cm eller 90cm &1m.
Hero hälsar till er med två charmiga bilder ”Akta er! Jag kan bitas” och *Puppyeyes*
sv: tack! 😀
åh haha söta bilder!
Kul att de gick så bra! Grattis 🙂
vart så sjukt glad när jag såg att du började följa mig på instagram och att du tillochmed la upp en bild med min kommentar! Du anar inte vad de betyder för mig!