Stockholmsjenna

Lilla W har börjat sova i egen säng nu på nätterna. När han föddes sov han i egen säng, sen efter några veckor blev det smidigare för mig att sova bredvid honom när man skulle amma. Då sov han i egen säng dagtid, men bredvid mig på natten.

När jag sen flyttade in i min nuvarande lägenhet så tog min säng upp så mycket plats i rummet att jag trodde det skulle bli för tight med hans säng bredvid min. Men sen en dag kände jag att det är värt att testa. Så byrån från mitt sovrum åkte in i Williams rum och Williams säng in i mitt sovrum, och det fick plats!

Nu har jag börjat vänja av honom från att sova bredvid mig. Och det går bättre än förväntat! Han gillar verkligen sin säng. Nu blir det oftast så att han somnar i soffan på kvällen, sedan ganska strax efteråt så bär jag in honom och lägger honom i hans säng. Sedan ligger han själv där och sover med sin snuttis bredvid sig.

Det har verkligen underlättat för mig då jag får tid över att fixa och dona i kök och vardagsrum utan att han ligger precis bredvid och blir väckt av ljudet. Jag drar igen dörren till mitt sovrum litegrann (typ halvöppet) och det dämpar ljudet rejält då jag har ljudisolerade dörrar till båda sovrummen.

Sen sover William länge. Jag hinner gå och lägga mig på kvällen och sova i några timmar innan han vaknar till för nattens första mål mat. Dessutom gråter han mindre när han vaknar, när han gör det i sin egen säng. Där ligger han vaken ett tag och småpratar med sig själv. Så jag hinner i lugn och ro vakna, gå upp och göra i ordning en flaska och sedan gå in till sovrummet igen, ta upp honom och mata. Utan att han gråter något. Sedan har det blivit av bekvämlighet att jag lägger honom i sängen bredvid mig när han ätit klart. Men nästa steg blir att lägga honom tillbaka till sin säng.

Jag måste även säga att det kändes väldigt ensamt i början att somna utan honom bredvid sig. Och ännu mer ensamt på kvällen när jag satt i soffan och kollade på serier och han inte låg bredvid mig i soffan och sov. Det var nästan så att jag hade lust att hämta honom igen. Haha. Men jag har insett att det är lite för min egen skull som han sov brevid mig. Det var bekvämt.
Som ensamstående underlättar det en hel del när han sover i egen säng. Det blir enklare för mig att låta honom sova hos exempelvis sina morföräldrar i en resesäng. Win-win så länge han är nöjd.

Minns när lilla W var såhär liten och sov i sin säng. Det är när man ser såna här bilder som man inser att han inte är så liten längre 😉