Header Image

Stockholmsjenna

Jenny, 28 år och ensamstående mamma till William. Ensamförälder då vi förlorade Williams pappa Sebastian pga. en okänd hjärtsjukdom när jag var gravid i vecka 28. När William var 5 månader upptäckte vi att han har ett medfött hjärtfel. Välkommen hit och hoppas att du kommer tycka det är kul att följa oss i vår vardag <3 Kontakt: stockholmsjenna@gmail.com

Satt på Heros rygg med ett leende, vilken känsla!

Publicerad,

Kom nyss in igen från stallet. Efter att jag hade fixat Hero klar för ridning så red jag ut en sväng runt hagarna först, skrittade hela tiden och såg detta som en framskrittning. Efeter ca. 10 minuter så red jag till gräsbanan och red runt där. Vi har ju hinder framme så jag använde dem som ”koner” som jag såg som vägledning när jag tränade olika svängar.

Hero kändes jättefin! Det var längre sen han kändes såhär fin. Vilket steg! Mjuk och fin åt båda hållen också. Kändes nästan för bra för att vara sant. Red mycket tempoväxlingar, svängar runt hindren samt skänkelvikningar. Allt gick jättebra. Om jag ska klaga på något så skulle jag vilja att han hade reagerat lite snabbare åt de sidförande hjälperna.

När jag sedan började galoppera så kändes det ännu bättre! Vilket steg, och vilken kraft bakifrån. Jag har nog aldrig känt den kraften tidigare! Så där satt jag med värsta leendet på läpparna, vilken känsla!

Travade sedan av och skrittade av runt hagarna plus en vända i skogen så att han fick lyfta på fötterna lite innan jag gick in i stallet igen.
Kylde hans ben med kallt vatten, svampade av och pysslade med honom innan jag kvällsfodrade och nattade.

Bjuder på några bilder jag tog idag:



2 Kommentarer

  1. SV: Tack så mycket, alltid kul o höra.. Hero är jättefin! 🙂

  2. Så fin han är! Älskar när man får den där känslan av att allt bara stämmer 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *