Oj, vilken dag det vart idag.
Började med att jag & Jacki åkte till stallet och laddade upp för en uteritt mot Stavs Travcamp. Jag och Hero har inte ridit dit på flera år pga. att han är så feg utan sällskap. Men nu tog vi chansen när det var lugnt med bilar och folk.
Det började med att det tog rätt lång tid för oss innan vi ens kom fram till deras travbana (som är en kopia utav Solvalla banan) då Hero inte vågade gå först och Licthie började dumma sig när en tupp från en gård i närheten började skrika. Haha, och när jag väl fick Hero att gå förbi Licthie (och OJ så modig han kände sig när han tveksamt gick framåt) så dök det upp en läskig container mitt i allt som Hero aldrig sett förut. Haha, men vi kom förbi allt och fram till travbanan sen iallafall.
Hero gick motvilligt fram till en början med noll framåtbjudning. Han tycker verkligen inte att det är kul att rida ut på okänd mark. Vi red iallafall fort till stallarna och in på en slinga som leder oss bort till Stav kliniken. Travade & galopperade lite på slingan och Hero vart nöjdare.
Red sedan iväg till en annan ridslinga med en riktigt bra klätterbacke där hästarna fick jobba ordentligt för att komma upp, och sedan körde vi lite galopp i skogen. Och DET tyckte Hero var skoj! Han älskade det, öronen framåt, okej framåtbjudning och galopperade på som om han vore värsta fälttävlanshästen.
När vi sedan kom tillbaka ut vid travbanan så red vi hemåt igen, och då kom framåtbjudningen fram och Hero tog täten vägen hem. Då vart han lycklig när han visste att vi skulle hemåt till kära trygga Ekeby igen. Han gick så fort hemåt att stackars Licthie knappt hängde med.
Efter lite pyssel så skulle vi sen åka hem igen. Men bilen vägrade starta. Jag & Jacki satt som två frågetecken så min pappa kom ut sen och fick igång bilen.
Så det vart en rolig dag med en hel del skratt!
Det ska bli spännande hur det går för oss imorgon när vi ska åka bort mot Runsten tillsammans.
Låter kul med en travbana att rida på. 🙂
Ja, den som är en kopia utav Solvalla får vi tyvärr inte rida på dock, man får bara köra på den. Men vi har ju en travbana på gården på 800m som vi får rida på 🙂
Jo det var synd att det blev mörka bilder. Det mörknade mer ön vad kameran klarade av och så hade vi inte all utrustning till kameran med oss 😛 Men nästa gång får vi se hur de blir 😉
tacka vet jag oss*
Sv: Exakt. Det är tragiskt. Och att man ”måste” försvara sig gång på gång. Inte måste, men jag känner att jag vill det. Jag går in i strids-läge. Och ja, visst är de lika mycket värda – men för mig är min ”dåliga” häst värd betydligt mer av personliga skäl. Så varför stirra sig blind på ras, utbildning, ålder osv? Nej, tacka oss som kämpar för våra trogna vänner!