Stockholmsjenna

Nu är jag hemma efter stallet. Mockade & fixade samt tog in Hero för att pyssla med honom lite. Han var visserligen mest bara hungrig då det närmade sig lunchtid och Jennie stod bakom och fixade med höpåsarna.  Tog en kortare promenad med honom innan jag släppte ut honom i hagen sen igen.

Jag fick lite ”småångest” i dag när jag såg Hero i hagen. Han har ju nästan alltid stått ensam i en hage. I stallet där jag stod förut så hade vi bara småhagar till en början så då fick de stå en-och-en eller två-och-två. De gånger han stått med andra hästar är på sommarbete samt nu såklart när han står i en flock med andra hästar. Han är säkerligen lycklig för jag tycker att han ser väldigt glad ut, och jag har sett att han brukar busa med de andra hästarna. Sen är han väldigt hög i rang och jagar bort de andra hästarna när det är dags för lunch samt vid insläpp. Han tycker att han ska ha maten först samt få komma in först. Men de andra hästarna är väldigt snälla och går undan. Men utöver det så är han snäll mot de andra och jag brukar se honom leka mycket med en häst som heter Viktor. Dock så är han lustig då han ofta väljer självmant att dra ifrån de andra i flocken. Han vill helst stå i ett litet ”hörn” utav hagen där de finns lite stockar samt en liten bäck. Jag brukar se att två utav hästarna brukar följa med honom och stå lite ”ovanför” då Hero inte vill att de ska få komma för nära där han står.  Men de står iallafall där som ”sällskap”.

Till saken är att jag tycker att det ser lite sorgligt ut att han självmant väljer att stå ensam. Fast han har ju alltid levt så, och han kanske är den typen utav häst som tycker det är skönt med lite lugn och ro ibland. Att man inte alltid måste stå i en flock och busa & leka. För de andra hästarna är ju snälla och tycker om honom, det är han som väljer att avvika.

Men i mitt hjärta så känns det jobbigt att se honom välja att stå ensam. Därför kände jag att jag ville ta in honom och pyssla med honom så han får lite extra socialkontakt, kärlek och pyssel.