Hero har kronisk lymfangit på sitt ena bakben. Nu har jag haft tur att det inte spruckit upp sedan i våras när det sprack upp rejält och han fick en penicillin-kur. Men när det väl blir problem så är det inte speciellt kul i alla lägen. Ibland känner man sig så himla hjälplös och det känns som om man gör allt förgäves.
Men samtidigt så är det så värt det att jag lägger ner allt arbete på honom. Han är min fina häst, min bästa vän, och jag vill att han ska må bra.
Som min kompis sa till mig engång: ”Hero kan inte ha hamnat hos en bättre människa än dig. Du ger inte upp, du kämpar och ger honom ett värdigt liv att leva. Du finns alltid där för honom. Han kunde ha hamnat hos någon annan som sket i honom…”.
Eftersom lymfangit ofta spricker upp i leriga tider. Så tänker jag vara beredd denna gång! Jag ska göra det bästa för att försöka hindra att det sker (men samtidigt så kan lymfangit spricka upp på bara en natt..).
- Planen är att vara noga med underlaget i hagen och försöka byta hagar när det blir för lerigt i hans hage.
- Se till att hålla ordentligt rent runt karleden och överlag på hans lymfangitben.
- Vara snabb med att ”behandla” skråmor som dyker upp.
- Mycket motion för att hålla nere eventuell svullnad.
Sen vill jag bara säga till alla er där ute som har något problem med eran häst. Fortsätt kämpa och ge aldrig upp!
Senaste kommentarer