Imorse vaknade jag upp och kände mig sämre än igår. Det kändes som att någon straffade mig för något. Men jag kände att det likabra var att kliva upp på engång. Pappa körde mig till stallet runt 09.00. Pysslade klart med alla sysslor först och sedan hämtade jag Hero från hagen. Det var nästan så att jag fick med hans bästis ut från hagen också 😉
Eftersom jag inte mår bra idag så valde jag att bara skritta ut en sväng längst med slingan. Först var jag lite osäker på mitt val då när marken frös på så snabbt förut så vart Hero öm då han är barfota bak. Hovarna är troligtvis lite för mjuka för den hårda marken.
Idag hade vi däremot 6 plus grader och strålande sol, och marken var mjuk & fin.
Sen vart jag lite osäker på om det var en smart idé att rida ut själv för första gången utan sällskap på 1-2 månader när man är sjuk. Man har inte direkt någon kraft i kroppen att orka bråka.
Men uteritten gick jättebra! Hero stannade inte en enda gång för att bråka, utan han gick på hela tiden. Däremot så var marken lite mer frusen i vissa delar utav slingan, så det kändes inte sådär jättekul att skritta där just då, speciellt eftersom Hero fortfarande inte har brodd på (känns helt onödigt att sätta på när det ändå inte fryst på ordentligt). Men jag lyckades gå upp på kanten utav vägen där det var lite mjukare just på de ställen där marken på slingan var hårdare.
Annars var det en riktigt mysig uteritt och precis vad min sjuka kropp behövde! Och Hero orkade snällt med den nysande sjuklingen uppe på ryggen 😉
Hade jag varit häst så hade inte jag gillar regn så mycket heller så förstår dom 😉
Han är så otroligt fin! 🙂