Livet är så oförutsägbart och orättvist. Livet kan verkligen såra en och förändra hela ens vardag från den ena sekunden till den andra.
Den 22 mars kom jag hem från en föreläsning på universitetet och hittade Sebastian i vår lägenhet. Sebastian dog hastigt på grund av en okänd hjärtsjukdom. Han hade inga tidigare symptom och händelseförloppet gick väldigt fort. Där var jag, 25 år, gravid i 7e månaden och försökte få liv i min älskade partner, min sambo, min livskamrat & pappa till vårt barn. Den 22 mars 2017 är den värsta dagen i mitt liv. En mardröm som jag aldrig kunde vakna upp ur.
Även fast det bara gått lite över en vecka så känns det som en evighet. Men samtidigt minns jag allt som om det vore igår. Jag minns chocken, paniken, ”det kan inte vara sant” och ”det måste gå att rädda honom”-tankarna. Just nu lever man vidare med sorgen, tomheten och känslan av orättvisa.
Jag vill säga tack till ambulanspersonalen & personalen på sjukhuset som gjorde allt dom kunde och lite till för att rädda Sebastian. Tack till Sebastians föräldrar som kom direkt till platsen och hjälpte mig att försöka rädda Sebastian. Tack till världens finaste kuratorer som hjälpt och hjälper oss att gå igenom denna sorg. Tack till personalen på förlossningen som tog hand om mig samma kväll som det här hände och kollade att allt var okej med barnet i magen. Tack till både Sebastians familj & min familj, att vi tillsammans går igenom detta och tillsammans försöker va starka. Tack även till alla er som hört av er till oss i denna sorg, som kommit förbi, skickat stärkande ord, fina blommor och gett gåvor. Det är ni som hjälpt oss att få styrka i denna svåra tid.
Men vi får inte glömma bort vårt mirakel, lilla barnet som just nu befinner sig i min mage. Sebastians son. Lillen i magen kommer vara det vi har kvar av Sebastian. Och det är svårt att beskriva hur mycket jag längtar efter lillen. Han kommer få höra om sin pappa och han kommer att ha sin pappas familj & vänner närvarande i sitt liv. Och jag kommer göra allt jag kan för att vår son ska få det bästa livet ett barn kan ha. Jag ska vara stark för vår sons skull, och för dig & mig.
Sebastian Thell, jag älskar dig för evigt. / Din Jenny
För er som vill läsa mer om Sebastian, så finns dessa artiklar:
Travronden – Travsporten har förlorat en stor entusiast
Tårarna rinner. All styrka till dig som ensamstående förälder, mitt i din egna sorg <3
Jag hittade dig av slump och blev väldigt berörd av din historia. Alla styrka och kärlek till dig och lillen.
Tack snälla Norahsmamma! <3
Jag tappar nästan fotfästet av att läsa detta och jag kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas för dig. Det var otroligt starkt att läsa det du skrivit och man slås av hur skört livet är. Tack för att du delar med dig av detta och jag hoppas verkligen att du och din son hittar glädjen i livet tillsammans trots det som har hänt. Du verkar otroligt stark och jag är säker på att du kommer att bli en fantastisk mamma! Fortsätt kämpa och tack för läsningen! All lycka i framtiden till er <3
Hej!
Jag känner inte dig men en bild kom upp på instagram och jag började läsa om detta fruktansvärda.
Jag blev otroligt berörd och ledsen trots att jag inte känner er alls. Jag förstår inte hur världen kan vara så orättvis. Livet påminner hur skört det är egentligen. Man får sig verkligen en tankeställare. All heder och kärlek till er i denna svåra stund! Önskar dig och ert barn all lycka och framgång i livet!
Varm hälsning Lisa
Hitta dig av en ren slump, är så berörd och tårarna rinner på mina kinder… födde en egen son i Januari, så känslorna svämmar över när jag läser din historia. Precis 4 veckor efter att min son kom till världen gick min kära far bort. En kommer och en går… Min son är min livs kärlek och jag ser så mycket av morfar i honom redan nu. Jag hoppas din son ger dig all styrka och kärlek att ta dig igenom detta. <3
Vet inte ens vad jag ska skriva, mest att jag tänker enormt mycket på dig och uppskattar livet varje dag och inser hur skört det är. Hoppas du kan glädjas mitt i allt åt lillen i magen och att du har många fantastiska människor runt dig som stöttar dig. Skickar en gigantisk kram till dig och intalar mig själv att såna här saker bara drabbar dom som kan hantera det. Som sagt, tänker på dig varje dag trots att vi inte känner varandra. Be strong girl!
Jag blir så hemskt ledsen och berörd över att läsa detta. Trots att vi inte egentligen känner varandra, men vet vem du är genom Ridtravarföreningen.
Usch vilken mardröm. Ta hand om dig.
Finns inget att säga. Kände bara att jag måste skriva något. Livet kan vara så hårt ibland, ta hand om dig och den lille. Beklagar sorgen
Men herre gud! Hur mycket ska du behöva gå igenom? Tycker så ofantligt synd om dig och lider med dig Jenny. Hoppas att allt går bra för dig och lillen i magen. Livet är för jävla orättvist! <3