Gårdagens hopplektion gick riktigt bra. Dock så kände jag att jag inte riktigt orkade rida ordentligt. Antingen att jag inte orkade rida på så pass mycket som behövdes, eller att jag inte orkade fånga upp Hero tillräckligt. Då är det himla tur att jag har världens klokaste och snällaste häst! Igår visade Hero hur lojal och snäll han är. Han märkte uppenbarligen att ryttaren uppe på ryggen inte riktigt orkade hela banan igenom (vi hade banhoppning på träningen). Jag släppte honom ibland vid vissa tillfällen och lät honom själv lösa situationen då jag kände att min kropp inte orkade, och han gjorde det riktigt bra. Dessutom var han väldigt försiktigt och väntade in för att se till att jag verkligen var med i sprången.
Det enda negativa med att jag inte orkade rida igenom ordentligt var att han ibland vart lite vinglig. Men vilka språng och avstånd han levererade med! Riktigt runda och fina språng var det.
Jag blir alldeles varm i hjärtat över att ha en så otroligt underbar häst som stället upp i alla lägen och gör det bästa utav situationen. Vi hade aldrig klarat oss igenom gårdagens hoppträning, och det hade inte gått så bra om han inte hade löst situationen när jag inte hade orken i kroppen. Bästa älskade Big Hero! <3 Han är min stora hjälte.
SV: Det var jättehärligt! Mitt tips,
åk långt, långt bort om du har tid och pengar. Det va d värt 🙂 Fin häst du har! 😀
Jag blir så himla hästsugen när jag läser din blogg 🙂
Så härligt att känna att man passar så bra ihop med sin häst. 🙂