Just nu känner jag för att avreagera mig på något, eller någon. Och att göra det mot någon person är elakt, så därför får bloggen sig en smäll. Men just nu klarar jag inte av en viss person, vi kallar henne X.
Jag ser inte riktigt själva nyttan med att ljuga om allt och minsta lilla grej. Alla vännerna + tillomed bekanta vet om att X ljuger och ja, tyvärr så snackar vi skit om just det bakom X’s rygg. Men det går inte att hålla tyst. För att citera en vän ” om X ska ljuga, då kan hon väl ta och ljuga bra och inte på så sätt att man fattar att hon ljuger”. Problemet är också att X vet om att vi vet att hon ljuger och att ingen utav oss litar på henne eller tror på det hon säger. Varför fortsätter hon? Vi alla vet ju sanningen, och det är inte den hon berättar för oss.
Och jag kan inte ens så många tal för att kunna räkna upp hur många gånger hon ljugit och vi kommit på henne och bett henne att inte ljuga mer för oss. För det är för mycket, och det händer dagligen.
Man börjar nästan undra om personen går själv på sina lögner? Som om hon lever i sin egen bubbla utav lögner.
Nej, nu ska jag sluta skriva innan jag nämner både namn och det hon ljuger om… jag tål inte sånt där!
Jag umgicks med en tjej i tonåren som var mytoman, skitjobbigt! Nu kan jag se på det på ett annat sätt, men ack så frustrerad jag var då. Så jag förstår precis vad du menar!
Det är inte roligt när folk ljuger så de tror dem själva, har själv en såndär X. Som är lite feg, men inte vågar inse det, så hon ljuger om allt möjligt.
Sånna lägen är inte roliga, varit med om det och är tilviss del med om det just nu… Inget roligt och svårt att ta sig ur. Hoppas det löser sig på ett eller annat sätt
jag har också en vän som alltid ljuger.om allt!man blir besviken och sluterligen orkar man inte bry sig lr säga till..
jag vet vem du pratar om och det hon gjorde mot dig under ***** är inte o.k! allt var hennes eget verk och du fick skiter för det.å endast för att hon vill verka så bra.