I torsdags hoppade jag och Sandra med våra monsterhästar. Vi ville ha en enkel bana som man kunde variera svårighetsgraden på, och vad passar inte bättre än att hoppa ”huset”. Huset har två väggar, ett (två) tak och en skorsten. Eftersom den är byggd på ett sätt som gör att det är långa distanser så kan man variera svårighetsgraden och vägarna enormt mycket!
Vi började med att rida fram hästarna lite. Sedan hoppade jag fram på några enkelhinder. Hero var lite slö, fick inte riktigt fram honom till en början. Men han hoppade fint som vanligt. Jag har dock tappat lite öga & känsla eftersom jag inte hoppat på länge, och som perfektionist är det svårt att bli nöjd. Men jag är trots allt väldigt nöjd med passet.
Efter att ha hoppat fram så började jag med att hoppa lite längre linjer, men började enkelt. Mest långsida och diagonalt. La sedan ihop allt till en liten bana som jag hoppade några gånger innan jag tog en kortare paus och hoppade sedan andra banor med andra vägar.
Vi hade det dock svårast med att hoppa räckena på följd på långsidan. Det brukar vara det lättaste för oss, men jag var där och ville känna alldeles för mycket. Så det vart pannkaka tills jag ändrade mig och red på ordentligt och lät honom sköta hoppningen. Då hoppade han klockrent! Det är helt enkelt så jag måste göra i fortsättningen med.
Nu gäller det att fortsätta träna träna träna, och sen är det dags för hoppkursen. Då ska det bli riktigt skönt att ha en tränare inne på banan.
Träning träning så ger de resultat 🙂
Tack så jättemycket!
SÅn fin häst. Gu vad ja saknar hästlivet!!