Inför gårdagens träning för Kaspar Hållsten hade jag inga större förhoppningar. Senast jag hoppträna Hero gick det inge bra, och eftersom jag hade varit bortrest under helgen så hade jag inte hunnit träna något. Han var dessutom väldigt seg i början utav passet.
Värmde upp med lite sidförande, en del galopp och hoppning över kryss och sockerbitsbockar. Hero vaknade till efter en stund och vart väldigt mycket framåt.
Efter att ha hoppat några linjer på båge och dogleg hoppade vi en serie med 3 studs- ett galoppsprång till ett räcke- två galoppsprång till en oxer. Trots att det var i Heros svåra varv (högergaloppen) så gjorde han det så fint!
Jag fick en så bra känsla under passet att när de började höja hindrena så sa jag inte emot. Senaste gångerna har jag fegat ur lite och bara velat hoppa lågt och tränat mer på lydnad. Men igår hade jag en bra känsla och lät de höja hindrena. Vi avslutade passet på ca. 90cm-1m och Hero hoppade jättefint! Det var bara jag som klantade till det ibland, slarvade lite och ibland vart jag lite ofokuserad att jag glömde bort vägen (typiskt mig..) haha.
Men jag är så stolt över Hero. Han stället alltid upp, till 110% och gör sitt bästa trots sina förutsättningar som travare. Jag kommer aldrig mer träffa en häst som Hero.
Sen måste jag tacka Kaspar för att vara en så bra tränare som ger bra tips/råd och guidar oss genom banorna på ett perfekt sätt!
Anna var supersnäll och filmade lite när jag hoppade. Har bara hunnit ta några printscreens från filmerna, ska sedan klippa ihop allt och lägga upp här på bloggen 🙂 Men ni får nöja er med bilderna så länge.
Och såhär lycklig var jag efter sista rundan:
Snygg häst
Lyckoruset efter en bra träning är underbart, ser fram emot att få se filmen!