Stockholmsjenna

Ja igår hände en liten ”olycka” i stallet. Först gick allting jättebra. Dressyrpasset gick fint, han var lite stel men han lyssnade oerhört bra. Han var lugn och fin i stallgången och han försökte inte få uppmärksamhet utav mig eller något. Sen dök det ett problem upp när låset till vår sadelkammare var borta. Men det löste sig snabbt.

När jag sedan skulle kvällsfodra så kom jag fram till en box som är oerhört seg och jobbig att få upp. Så jag ställde ner höpåsen för att använda båda händerna när jag skulle få upp dörren. Fick upp dörren och böjde mig ner för att ta upp höpåsen. När jag sedan skulle böja mig upp igen så smäller det!  Hästen lyckades slå upp dörren rakt på mig och en krok slog mig rakt i ansiktet.  Allt vart helt totalt svart och jag var borta i några sekunder. ”Vaknade” sedan upp och var i chock och började sedan gråta pga. smärtan. Torkade snabbt tårarna (brukar inte vara den som gråter vid olyckor) och fortsatte fodra. Kände sedan på ansiktet och kände som en stor knöl…. blod.

När jag avslutade fodringen så kom pappa och vi tog en snöboll som jag fick ha mot ansiktet. Och smärtan vill jag inte ens försöka beskriva.

Idag är det väl helt okej. Jag har fått två blåtiror som bara blir större och större. Jag kan inte le för då gör det ont och jag kan inte heller sova och ligga på den sidan där blåmärkerna är. Inte heller rynka pannan eller liknande för då gör det också oerhört ont.

Så nu är jag allt vacker inför när jag ska till Strömsholm i början utav veckan!