Nu är en jobbhelg över och trots att det varit långa dagar med tidiga mornar så hann jag med att ha ett underbart pass med Hero igår.
Ni vet den där känslan man kämpar för varje dag, den där känslan som det är en lång väg fylld med blod, svett och tårar tills man når dit, och ibland får man bara känna den känslan i några sekunder. DEN känslan lyckades vi få fram under gårdagens ridpass. Jag vart så lycklig att jag bara släppte tyglarna i galoppen och kastade mig fram på Heros hals och kramade honom hårt. Jag tror aldrig att jag ridit med ett så stort leende.
Senaste kommentarer