Stockholmsjenna

Idag var det årets sista ridtur samt dag i stallet för mig. Sorgligt men sant…
Jag åkte dit redan vid 09.00 och kom hem alldeles nyss. Så det vart en lång, men underbar dag.

Hero var riktigt mysig idag och det var nästan som om han kände på sig att jag skulle åka. I vanliga fall så brukar han banka och hålla på men idag var han helt lugn och fin så jag slapp säga till honom.

Jag red ut med Linnea och hennes ponny och det vart en riktigt lyckad ridtur. Vi började med att skritta en bit och prata en massa. Sedan när vi kom till ängarna så travade vi lite innan vi båda släppte iväg hästarna i full galopp över den snöfyllda ängen. Riktigt härligt!  Hero brukar ibland bara dra iväg i fullt ös men idag höll han sig lugn och lyssnade på minsta signal jag gav honom. Fina killen!
Och man kände verkligen glädjen i honom när vi galopperade över ängen. Jag trodde dock att han skulle bryta av till trav och köra lite travartrav för att han inte skulle orka, men icke sa Hero.  Skönt att han har massa fina muskler nu så att han orkar galoppera i lugnt tempo i djupsnö och jobba lite.

Hem skrittade vi sedan igen och sedan vart det de sista myset och putset innan jag skulle åka hemåt.  Man kände verkligen att man aldrig ville åka därifrån, för när jag väl gjorde det så skulle det ta nästan en hel månad till tills jag ser honom igen.  Pussade och kramade honom och han släppte all mat och tittade lite på mig som om han sa ”Vart ska du?” när jag sa hejdå till honom. Ångest när man gick ut genom stalldörren…

GAAAH, vad jag kommer sakna min fina prins!!