År 2017 började med en bra första månad med att vi gick ut offentligt ang. graviditeten på nyårsafton och bestämde oss för att flytta till Linköping för att starta vårt kommande familjeliv.
I februari hittade jag min häst i hagen med brutet ben och jag stod vid hans sida och höll i honom tills hans sista andetag ?
I mars när jag äntligen började må bättre efter Heros död så hittade jag min älskade sambo död i vår lägenhet ??
Sen följde det nästan 3 hela månader som var fyllda med så mycket tårar, sorg och förtvivlan. Jag minns knappt något utav dom tre månaderna förutom att jag mådde skit och att jag va tacksam över att ha mina fina vänner vid min sida.
I juni vände sorgen mot lycka när jag födde min & Sebastians älskade son, William ❤️ Han var pusselbiten som saknades i mitt liv för att jag skulle klara av att gå vidare.
Sommaren gick fort och jag flyttade tillbaka till Stockholm. Hösten kom och det var mycket stress, saker att göra, faderskapsärende som tog mycket energi från mig men hela tiden försökte jag blicka framåt med tankarna om att det snart vänder och blir lättare.
En dag i början av november var det första gången jag kände mig ordentlig lycklig igen.
December bjöd på fina stunder med familj & vänner.
Jag hade helst velat börja om detta år på nytt. Då hade jag önskat att jag visste om Sebastians hjärtsjukdom och att vi hade upptäckt det i tid. Jag hade också önskat att jag hade valt att ha Hero i en egen hage.
Livet är förfärligt orättvist och det har jag fått uppleva. Även fast jag önskar att man kunde spola tillbaka tiden så kan jag ändå inte älta det. Jag kommer leva med sorgen och saknaden i hela mitt liv. Men jag kommer till slut lära mig leva med den. Jag kommer för alltid att bära mina två änglar i mitt hjärta, för i mitt hjärta kommer vi alltid vara tillsammans. Men jag ser trots allt fram emot år 2018, för jag hoppas att det året kommer ge mig mer lycka än vad det här året gjort ??
Hej 2018, kan vi se till att göra det här till ett av det bästa år i mitt liv??❤️
Senaste kommentarer