Stockholmsjenna

Tänkte berätta för er som en ridolycka jag varit med om med Hero, vilket hittils har varit den enda, och så hoppas jag att det förblir.  Jag minns tyvärr inte allt utan har fått olyckan beskriven om hur som hände, men här kommer det jag vet..

Den 6 September 2007 så åkte jag som vanligt till stallet. De senaste dagarna hade allt gått jättebra och jag hade en bra känsla. Fixade iordning Hero och red honom tillsammans med Emma. Men under ridpasset så hände det något som gjorde att jag och Hero gick omkull…

Jag slog i huvudet några gånger under ”vägen” ner innan jag låg på marken, när jag väl hade hamnat på marken så ramlade Hero över mig. När han sedan reste sig upp så satt jag fast med foten i stigbygeln, och eftersom jag hade korta läder så hängde jag i luften när han stod upp. Lossnade dock och dunsade ner på huvudet.

Hero började få panik och vart orolig, men stod bredvid mig hela tiden och lämnade mig inte. Emma som såg allt hända sprang fram till mig och försökte få kontakt med mig, varav jag bara stirrade helt tomt rakt framåt. ”Det var som om du såg rakt igenom mig” berättade hon. Hon började fråga mig olika frågor för att se vad jag svarade och om jag var vid medvetandet. Blandannat så hade hon frågat om jag visste vad jag hette. Jag hade varit tyst vid några frågor och vid andra hade jag bara svarat ”jag vet inte”. Sedan tog jag upp min mobil och började prata om något om min bakgrundsbild, och sedan tittade jag upp, pekade på Hero och sa  ” det där är min häst..”.

Emma anade att något var fel och tog med både mig och Hero in till stallet. Mig satte hon på en stol i sadelkammaren medans hon släppte in Hero i boxen och började fixa.  Hon kom sedan in till mig igen, och hade tydligen pratat lite med mig. Vad vi pratade om vet jag inte. Sedan hade jag tydligen mitt i allt sprungit ut till Heros box, kollat på hans sår och satt mig ner på golvet och börjat gråta. Emma fick mig sedan därifrån och då hade jag tagit upp mobilen och ringt min dåvarande pojkvän. Minns att han berättade att när han svarade så hade jag snyftat i telefon och sedan sagt att jag gick omkull med hästen, när han frågade om vad som hade hänt och hur jag mår så hade jag bara lagt på.

Under tiden hade Emma ringt föräldrar, stallägaren som var påväg dit och annat folk. Måste även tillägga i texten att jag inte minns något utav det här.
Jag kördes sedan till SÖS och in på akutmottagningen. Kunde inte ens mitt personnummer men på något sätt så fixades det också. Sen börjar minnet komma tillbaka, jag satt på en stol och bara stirrade rakt ut. Mina föräldrar kom dit och jag minns att jag kollade på mamma och kände igen henne, men kunde inte riktigt koppla varför.. Men när hon väl började prata med henne så kopplade jag att det var min älskade mamma och pappa som var där.

Jag fick sedan hjälp, och gick igenom rätt många undersökningar. Det visade sig att jag hade fått en skallskada i samband med ridolyckan, vrickad fot och i mitt ansikte så var det grus/stenar som man fick plocka bort.. Jag fick därför inte rida på ett tag samt var tvungen att ta det lugnt. De varnade också om att jag kan få det svårt med minnet.  Under hela sjukhus-vistelsen så fick jag jättemånga sms och samtal från mina kära vänner som hade genom ”ryktesväg” fått höra att jag är på sjukhuset och alla var oroliga. Mina underbara stallkompisar tog väl hand om Hero under olycksdagen och fixade med hans sår.

Redan dagen efter var jag tillbaka i stallet. Jag åkte dit med Jennie som hjälpte mig hela tiden. När vi kom dit så gnäggade Hero när han fick se oss och vi fixade hans sår tillsammans och pysslade med honom.

Idag är jag väldigt glad över att det inte var en värre olycka som jag var med om, även om denna var rätt hemsk ändå.  Jag har även idag lite svårare att minnas saker och känner mig rätt så ”senil” vid vissa tillfällen då jag lätt glömmer bort saker, och det väldigt fort. Jag har även i efterhand haft det svårare i skolan med att plugga till prov och liknande pga. Att det varit svårt för mig att komma ihåg det jag lärt mig.

Och ja, min största rädsla är att jag ska vara med i en ridolycka igen…

Bild på mig när jag ligger på sjukhuset.

Bild på såret Hero fick. OBS! att bilden är tagen dagen efter olyckan…

Och detta skrev min vän Malin på sin bdb dagen efter olyckan: