Igår gjorde Hero mig så otroligt stolt! Jag velade länge på om jag skulle rida ut eller inte, för egentligen så ville jag det men jag vet att Hero är svårriden i skogen och dessutom har han bråkat en del även fast vi haft sällskap. Jag var ju nöjd över honom eftersom han hanterade bröllopet bra så jag visste inte om jag ville pressa honom och ev. göra mig besviken. Men jag kände ändå för att chansa…
Så vi red iväg och Hero skrittade på med bra tempo. När vi kom till ett ställe där han alltid slår på tvärniten och vägrar gå (med sällskap slår han på tvärniten och går bakom den andra hästen) mötte vi en annan häst som red mot motsatt håll. Min första tanke var ”nu är det kört” och Hero vart lite nervös när han såg den hästen då det inte är så vanligt att möta hästar där (slingan är enkelriktad så detta ekipage red åt fel håll). Men Hero överraskade mig och fortsatte skritta på bra genom den ”läskiga platsen”, då kunde jag andas ut.
Resten utav andra halva slingan flöt på bra, men där är han van att gå och brukar inte stanna på något. När halva slingan var klar och Hero tänkte svänga ut mot travbanan så svängde jag åt andra hållet och bad honom fortsätta runt hela slingan. Lite tveksam gick han framåt, men han stannade aldrig utan fortsatte gå.
Skrittade upp en sväng i skogen vid några gamla terränghinder och när vi sedan kom till rakan så galopperade vi lite. Skrittade sedan resten utav slingan hem och han var så otroligt duktig! Inte en enda gång så stannade han till (han brukar stanna och sen tvärvända och dra hemåt). De gånger han tveksamt gick framåt så pratade jag med honom, klappade och höll om med skänklarna och då fortsatte han gå.
Enda gången han hoppade till var när vi red förbi en fårhage och ett får vart rädd för honom och började springa iväg. Hero var inte alls beredd på det och hoppade ett steg åt sidan innan han fortsatte skritta på.
Jag kunde inte vara mer stolt när jag kom tillbaka till stallet. Åh, så glad jag var! Jag trodde aldrig att han ens skulle gå halva slingan utan problem, och nu gick han hela!
Han är så värd 2 dagars vila nu efter en intensiv vecka då han varit superduktig! 🙂
Jag förstår precis din lycka! Jag hade samma känsla igår kväll efter att ha kunnat skrittat ut en tur på egen hand. Min häst blir också lätt rädd för saker (allt och inget)och så kan han bara bestämma sig för att han inte ska gå längre och då blir det bråk och hopp och studs och jag brukar förlora… Men igår skrittade vi en sväng helt utan något krångel. Jag kunde t.o.m. rida ett varv till och vända bort från stallet utan att han protesterade. Helt överlycklig var jag!
I mitt fall så gäller det att man verkligen har bestämt sig mentalt och att man inte tvekar det minsta.
Jag är jätteglad för din skull! Lycka till när det är dags för nästa tur! =)
Mvh Camilla
Härligt att höra att det gick bra! Duktiga Hero och du! ?
Åh vad kul ?
Åh så roligt att det gick så bra! ?