Stockholmsjenna

Igår var det hoppträning för Kaspar i ridhuset. Hero var jättefin under uppvärmningen och när vi hoppade fram. Fick en riktigt bra känsla och han bjöd på bra på hindrena. Men ibland tycker Hero att allt är sådär superduper roligt, och då går det extra fort! Igår var en sån dag…

Hero bokstavligen studsade fram stundtals, han var rätt kvick på att byta galopp själv när han landade fel, och han fick svänga rätt snävt ibland för att han galopperade så fort. Men han var lika glad för det. Öronen framåt och letade efter nästa hinder. Men han hoppade suveränt!

För mig var det mest bara att hålla i mig, koncentrera mig på vägarna/distansen och försöka få honom att lugna ner sig.

En rätt intressant sak som Kaspar sa till mig igår var att han märkt att de gånger vi kommer fel på hinder nummer 1, så fortsätter vi komma fel på efterföljande hinder. De gånger vi kommer rätt på hinder nummer ett så kommer vi rätt på alla andra hinder. Och det stämmer faktiskt till 100%. Kaspar förklarade det som att det är som om Hero anpassar sig till det sätt jag väljer att lägga honom på första hindret vi hoppar, dvs. om jag väljer att lägga honom väldigt nära första hindret så lyder han och lägger sig nära på alla andra hinder.

Så för mig gäller det att vara koncentrerad och noggrann redan från början. Plus att såklart träna på att få Hero mer lydig och reglerbar så att jag kan variera anridningen mer.

Men jag var supernöjd med min studsande fartdåre igår! Han fick en lång avskrittning innan vi gick ner till stallet igen där jag kylde hans ben och pyssla med honom innan hästarna fick kvällsmat och stallet släcktes ner.