Vilken härlig vårdag det varit i Stockholm. Njöt verkligen av att vara i stallet ett par timmar idag utan stress och med solen som sken.
Vi körde därför premiär på utebanan idag. Det är nog svårt att beskriva hur mycket jag saknat utebanan. Jag älskar att rida där! Rider nästan aldrig i ridhuset from slutet april till slutet september. Försöker även alltid få mina tränare att hålla lektioner utomhus så fort det blivit ljusare och vädret tillåter.
Hero var lite seg idag. Vi jobbade dock mycket med skänkelvikningar i trav (som lite fortsättning efter tisdagens träning), och Sandra kom upp och gav mig lite tips på vad jag skulle tänka på. Jag tyckte vi fick till det några gånger, men vi har en bit kvar för att det ska bli perfekt. Jag är ju en perfektionist så perfekt ska det bli!
Han var däremot jättefin idag i galoppen!
Avslutade sedan passet med att skritta av på travbanan där man kände på honom att han var nöjd med dagens arbete och han skrittade på avslappnat och med bra framåtbjudning. Tänk att man från hästryggen kan få en sån känsla som att hästen är nöjd. Det är så svårt att förklara, men känslan bara dyker upp. Det är lixom något speciellt över det hela, som säger att det är så.
Nu verkar jag helt knäpp, men ni som rider regelbundet vet säkerligen vad jag menar.
Åh vad avundsjuk jag blir!! Jag är så fruktansvärt less på snö, is och blask…..