Igår satte jag hjärtat i halsgropen… När jag gick in i beteshagen och gick mot flocken med hästarna så upptäckte jag att Hero inte var där. På engång började min oro sätta igång. När man en gång upptäckt att en häst fattades från flocken och man började leta efter den och hittade den död, så blir det alltid en sorts rädsla när man upptäcker att det är en häst för lite i hagen, men tillräckligt många grimmor utanför.
Jag började genast räkna hästarna och upptäckte sedan att min favorit-skäck också var borta. Genast vart jag lite lugnare, men började sedan undra om ägaren eller medryttaren kanske var ute och red på Escis (som skäcken heter)…
Så jag började gå runt i den gigantiska hagen och leta efter Hero & Escis, och såg sedan något röra sig i en liten skogsdunge. Började gå upp dit och till min lättnad såg jag dom två stå där under träden och vila tillsammans. Åh, dom är så himla söta ihop! Jag gillar verkligen att just dom två hänger tillsammans. Jag hittar dom nästan alltid ihop i hagen.
Man blir så orolig med engång när man inte ser dom!
vilken fin skäck!
Ja verkligen! Det är min största rädsla att hitta en häst sådär igen..
Ja, han är jättefin. Red & tävlade honom en del förra året 🙂