Stockholmsjenna

Igår på hoppträningen så värmde vi upp hästarna självständigt. Tror de flesta utav hästarna i gruppen var lite halv-vilda. Det var hinderstöd som flög, skuttande, bockande, sparkades bakut, bångstyrigt, fullt ös medvetslös etc.

Hero var verkligen überkänslig! Så fort något lät så flög han i luften. Det kändes som att sitta på en tickande bomb. Jag försökte verkligen jobba med att få honom att jobba med energin istället. Men idag var det lättare sagt än gjort.. Tror inte det vart bättre heller när alla andra också var lite extra pigga. Kändes som att hästarna triggade upp varandra.

Efter uppvärmningen så började vi med att hoppa räckerna på långsidan som enkelhinder. Då började Hero flippa helt. Han har aldrig någonsin bockat, han har försökt men mest hoppat jämfota. Men när jag skulle rida an ett hinder så ville han galoppera, varav jag ville vänta några steg till så bockade han i protest. Jag var såååå nära på att flyga. Men lyckades luta mig bakåt i sista sekund.

I övrigt så hoppade vi lite linjer. Vi hoppade fyrkanten i mitten från alla håll, räckerna på rakt spår och sedan lite dogleg linjer då vi hoppade in med fyrkanten och sedan direkt på ena räcket. Avslutade passet med att lägga ihop allt till en liten bana. Hoppade räcke, fyrkant, räcke, räcke, oxer.

Hero var riktigt fin när vi väl hoppade. Jag tyckte att vi kom lite fel första gången när vi la ihop allt till en liten bana så jag körde om efter första räcket. Tränaren tyckte dock att det såg bra ut. Jag är trots allt oftast en liten perfektionist som blir besviken om det inte är perfekt in i minsta detalj. Men när jag körde om så vart det bra. Mest imponerad var jag över att Hero höll galoppen och höll rätt galopp hela tiden! Även i doglegen som varit det svåra för oss. Imponerad vart jag också när han bytte galopp till rätt galopp i lilla fyrkanten när vi hoppade diagonalt. Duktiga, överambitiösa Hero!

Och hoppa kan han allt då han nästan hoppade mig ur sadeln på sista oxern. Jäklar vilket språng. Kändes verkligen som om man flög!